När jag väntade Ellen var jag helt inställd på att gå över tiden. Jag hade heller inga problem med det. De två sista veckorna av den graviditeten var dessutom de bästa på hela tiden så att vänta 4 dagar utöver bf var ingen match alls. Jag hade lätt kunnat vänta ännu längre. Kanske hade varit mindre nöjd om jag gått över typ 2v men.. Det vet jag ju inget om.

Den här gången har jag varit ganska inställd på att bebis skulle komma tidigare. Även om jag försöker vara inställd på att gå över så har ändå känslan i kroppen sagt att den kommer före bf. Nu går jag och lägger mig i stort sett varje kväll med tanken att det kanske är just den här natten jag kommer vakna med värkar.. Men nä, inte än.

Med 2v kvar till bf börjar detta redan kännas en aningen frustrerande. Bebis är välkommen när som helst och även om jag fortfarande är medveten om att jag KAN gå över tiden även denna gång så tänker jag Inte göra det! Jag tror inte på "sätta-igång-knep" av olika slag utan litar på att pyret tittar ut när den är redo.

Skönt är det iaf att jag känner mig mycket piggare i kroppen, foglossningarna har blivit betydligt mildare och ishiasnerven är betydligt skonsammare mot mig, för det mesta. Jag kan faktiskt röra på mig lite och idag cyklade jag till och med ner på samhället, ja med betoning på ner, hem promenerade vi :)

Ja det var det. Trevlig fredagkväll!